Könsskillnader vid fettförbränning och avstannad viktnedgång

Det är för alla uppenbart att män och kvinnor lagrar fett på lite olika ställen på kroppen (”kvinnor ser ut som päron och män ser ut som äpplen”). Män har en tendens att lagra mer fett runt magen medan kvinnor lagrar mer av sitt fett runt höfter och lår. Frågan man då också bör ställa sig är om och i så fall när detta innebär någon skillnad i praktiken när vi väljer att gå ner i vikt genom att bränna fettet?

För att svara på detta måste vi kortfattat titta lite på vad som egentligen händer när vi bränner fett.

Kort om Lipolysis och transport av fettsyror

Första steget innan du får möjlighet att bränna något fett är det steg som kallas för lipolysis. Detta steg innebär att fettet i fettcellen bryts ner/löses upp till fettsyror för att sedan kunna transporteras vidare till de organ som behöver energi. Denna nedbrytning av fettsyror påverkas till stor del av hormonerna adrenalin och noradrenalin (vilka bland annat utsöndras vid fysisk aktivitet, stress, koffeinintag och fasta). Men även andra hormoner som exempelvis insulin, tillväxthormon, testosteron och östrogen påverkar hur effektivt denna nedbrytning sker.

Efter att denna nedbrytning har skett skall fettsyrorna transporteras ut i blodet till behövande organ. Desto effektivare denna transport sker desto lättare är det ju givetvis att sedan ”bränna”/förbruka fettsyrorna. Om transporten är dålig kommer fettsyrorna att lagras in i fettcellen igen. Inte helt förvånansvärt påverkas transporten av blodgenomströmningen från fettcellerna. Blodgenomströmningen påverkas i sin tur positivt av bland annat aerobisk träning och en förhöjd temperatur, även hormoner påverkar blodgenomströmningen. En lägre måltidsfrekvens/fasta har också visat sig vara positivt för att skapa en högre blodgenomströmning till fettcellerna (Läs mer om måltidsfrekvens i detta blogginlägg).

Ofta kan du känna på din kropp var din blodgenomströmning eventuellt är sämre då dessa delar är kallare. Om du exempelvis har väldigt svårt att gå ner i vikt kring nedre rygg eller rumpa kan man jämföra om man är kallare på dessa områden jämfört med andra där man haft lättare för att tappa fett. Är området kallare är det också en stor risk att blodgenomströmningen till och från fettcellerna där är sämre.

Så fettförbränningen kan ses i tre steg, (1) först sker en nedbrytning/frisättning av fettsyrorna, (2) sedan transporteras de till organ/muskler (3) där de sedan kan brännas/användas som energi.

Receptorer

Det första steget, Lipolysis, är helt avgörande för huruvida kroppen skall kunna bränna fettet i en fettcell. Hur fettcellen reagerar på olika hormoner beror på dess innehåll av receptorer. Beroende på vilken typ av receptorer fettcellen har störst mängd av kommer den att reagera på olika vis av olika hormoner. Dessa receptorer delas upp i två huvudkategorier, alpha- och beta-receptorer.

De som innehåller fler beta-receptorer är de som också svarar bra på noradrenalin och adrenalin. När dessa hormoner binder till beta-receptorerna leder detta till en ökad nedbrytning av fettsyror. (För de som är familjära med cAMP/ Cykliskt adenosinmonofosfat så sker denna nedbrytning genom att cAMP nivåerna höjs, vilket leder till högre nivåer av enzymet HSL/Hormone Sensitive Lipase i fettcellen. Vi kommer dock ej fördjupa oss något mer i detta här då det skulle kräva betydligt mer text).

Sen har vi fettceller med högre andel alpha-receptorer. Områden med fett på kroppen som innehåller en högre andel av alpha-receptorer är de områden vi brukar säga består av mer envist fett. Att åstadkomma en nedbrytning av fettsyrorna i fettceller med hög andel alpha-receptorer kräver oftast en hel del förändringar i en persons kost-och träningsprogram för att detta skall kunna ske på effektivt vis. Till skillnad mot beta-receptorerna i fettcellen så reagerar alpha-receptorerna omvänt när noradrenalin och adrenalin binds upp i dom, det vill säga cAMP nivåerna sjunker istället vilket resulterar i att nedbrytningen av fettet minskas/begränsas. Har man sedan redan relativt låg nivå av kroppsfett (och alltså många fettceller med en hög andel av alpha-receptorer) så ökar givetvis risken att kroppen kommer att bryta ner muskler för att få den energi den behöver vid Kcal underskott.

Könsskillnader

Män och kvinnor svarar lite olika på noradrenalin och adrenalin (på grund av att vi inte har samma fördelning av receptorer på fettcellerna i kroppen). Tittar man exempelvis på området runt magen så svarar kvinnor mer effektivt på ovan nämnda hormoner än vad män gör, det vill säga det är något lättare för kvinnor att bryta ner fettsyror från detta område än vad det är för män. Detta beror främst på att mäns fettceller innehåller fler alpha-receptorer än vad kvinnors fettceller gör runt magen). Man ska dock ej dra för höga växlar på att det finns en liten skillnad på hur innehållet av receptorer skiljer sig mellan män och kvinnor på samma fettområde på kroppen, då skillnaderna inte är väldigt stora. Män och kvinnors fördelning av receptorer i olika områden med fett på kroppen är mer lika än olika.

Det som däremot orsakar en hel del skillnad mellan män och kvinnor är istället att vi lagrar olika mycket fett på olika områden på kroppen (och olika områden på kroppen har en olika stor distribution av olika receptorer i våra fettceller). På ben, höfter och rumpa har vi betydligt fler alpha-receptorer än jämfört med övriga kroppen vilket gör att det är svårare att bli av med fett vid dessa områden. Här får då också könsskillnaden en större roll då kvinnor (av hormonella anledningar) lagrar en större andel av sitt fett vid dessa områden. Då kroppen hierarkiskt först använder fett lagrat i fettceller med mer beta-receptorer är detta också en anledning till varför exempelvis en kvinna på en diet kan bli relativt fast i överkroppen samtidigt som hon inte har tappat speciellt mycket fett kring ben, höft, rumpa. En man med sina hormoner i balans har normalt sätt inte lagrat så stor andel fett runt benen utan det mesta har satt sig kring överkroppen, varför han då också har mer fett/fler kg att bränna bort på överkroppen. Detta är också anledningen till varför det är svårare för kvinnor att komma ner i lägre fettprocent nivåer än vad män har.

Vidare så innehåller fettet längre ner på magen samt det längre ner på ryggen (så kallade ”love handles”) fler alpha-receptorer jämfört med fettet som sitter högre upp på magen. Detta är anledningen till varför det alltid är betydligt lättar att få fram de översta magrutorna än de understa. Även fettet man har på baksidan av överarmarna/triceps innehåller en del alpha-receptorer.

Behöver du bekymra dig om envist fett?

Man kan ju börja med att konstatera att man inte behöver bekymra sig för envist fett förrän man kommit ner en bit i kroppsfett och märker att det blivit väldigt svårt att fortsätta gå ner i vikt. Detta då, som tidigare nämnt, kroppen ändå först kommer att förbruka fett från fettceller med fler beta-receptorer först. Generellt kan man säga att det kan börja bli svårare att bränna fett när man som man kommer ner kring 10-12 % kroppsfett eller runt 16-18 % kroppsfett som kvinna. Men man märker när fettförbränningen börjar bli svårare.

De insatser man får göra för att bränna det envisa fettet handlar till stor del om att genom en välplanerad kost och träning/cardio dels påverka kroppens blodgenomströmning till fettceller med fler alpha-receptorer men också genom att blockera de negativa effekter stimuleringen av alpha-receptorerna leder till (en försämrad lipolysis/nedbrytning av fett) samtidigt som vi stimulerar beta-receptorerna i de envisa fettcellerna.

Vill du ha ett Kostprogram och/eller Träningsprogram speciellt anpassat till dig och din personlighet, din vardag och dina individuella mål?

Din hälsa och fritid är dyrbar, därför ska du inte behöva nöja dig med generella program som i bästa fall ger medelmåttliga resultat. Låt istället oss ge dig allt du behöver för att lyckas uppnå dina mål. Se mer information här.